…idag……..
Publicerad på Diakonibloggen 2020-10-08
Hösten är här och vi är fortfarande i omställningsläge. Vi fick kanske respit i våra ansträngningar under sommaren men nu har det satt igång för de flesta av oss. Vad är det vi kommit tillbaka till? Vad är förändrat? Vad är det som gäller nu? Beslut måste fattas och vad vet vi mer nu än i våras? Vad kan vi planera när så mycket av framtiden fortfarande är oviss?
Vi prövas i tillit, kärlek och respekt – till oss själva och varandra – när vi står inför förändringar, osäkerhet, oklarhet och ovisshet. Det finns mycket vi inte kan påverka. Det som annars brukar gälla vid kris – fakta, närhet, gemenskap – har fått sökas i nya former.
Andra fattar beslut som berör oss – Anders Tegnell, våra chefer och kollegor och anhöriga som tolkar restriktioner och fakta utifrån sina perspektiv. Vi tvingas respektera besluten och försöker förstå och förhålla oss till dessa utifrån våra egna värderingar. Ibland kommer de i konflikt med vår omgivning. Vår tillfredsställelse i arbetet varierar, förändrade arbetsuppgifter har fått somliga att växa, andra har fått kämpa med sin självkänsla.
Förändringar är stressande och vår beredskap för förändringar är olika. Dörrar stängs och andra öppnas. Den ena tycker det är skönt och ser möjligheter medan den andre blir frustrerad. Anser vi oss ha kontroll över situationen blir det nya enklare att hantera och kan kanske till och med upplevas som något positivt.
Stressreducering handlar till stor del om att hitta lugnet inom oss, att komma till oss själva, vända oss inåt för en stund, bli närvarande här och nu för att hämta kraft och kunna orientera oss i en verklighet som ständigt står i förändring. ”Gud är närvaro och när vi är närvarande sker mötet”, sa K-G Hammar på Göteborgs bokmässa för några år sedan. För mig hör närvaron och den dagliga omvändelsen ihop.
När vi hittat lugnet och är närvarande ser vi klarare hur verkligheten ser ut. Vi kan göra en mer faktabaserad beskrivning av vår tillvaro. När vi har hittat lugnet kan vi lättare låta våra värderingar styra oss i våra beslut om hur vi vill leva våra liv, beslut som gäller oss själva och de gemenskaper vi står i.
Sök lugnet! Sök stabiliteten i förlopp som inte påverkas av Corona. Har du närhet till en skog eller en park kan du med stor sannolikhet hitta ett vänligt och sympatiskt träd som växer och står stadigt trots smittorisk och social distans. Luta dig mot trädet och andas luften som finns i dess närhet. Känn hur den svalare luften kommer in i näsan, värms upp innan den går ner i dina lungor. Känn hur luften uppvärmd lämnar kroppen ut genom näsan. Lyssna på vind, vatten, fåglar, lövprassel, insekter. Fundera på hur länge ditt träd har stått här och vad det har varit med om under sin livstid. Ge det lite tid.
Öva medveten närvaro! Mycket av det som varit kommer vi inte tillbaka till, framtiden vet vi inte så mycket om men nuet kan vi utforska.
”Gårdagen är förbi, morgondagen har vi inte sett, idag hjälper Herren”.
Mindfulness, eller medveten närvaro som vi säger på svenska, och gammal klassisk helgelse ligger inte långt ifrån varandra. Det handlar om andliga övningar. De kan praktiseras hemma, på din arbetsplats, i naturen och gärna i avskildhet. De andliga övningarna ger oss ett gott förhållningssätt att möta livets naturliga delar av lidande och hälsa, glädje och sorg, framgång och motgång, rädsla och trygghet etc. Vi övar oss i att acceptera – att se livet som det är. Vi övar oss i att släppa taget och inte hela tiden ha kontroll. Vi övar tillit – tillit till sig själv, till andra, till Gud. Vi försöker att inte sträva, inte döma, att ha tålamod, vara öppna och utveckla vår upptäckarglädje – barnets sinne. Känner du igen det? Kan du se några likheter med vad vi i kyrkan förkunnar och vill förmedla?
Uppmärksamma din kropp! Andas lugnt och känn hur den känns. Börja med fötterna och uppmärksamma hur det känns i tår, hälar och hålfot. Ge det en stund. Fortsätt sedan med vader, knä, lår och säte. Varje del av din kropp får sin del av din uppmärksamhet. Känn efter hur din mage känns, hur rygg, axlar och nacke känns. Ge varje kroppsdel en stund och låt din uppmärksamhet gå vidare till käke, ögon och panna. Gör gärna resan genom kroppen en gång till och var där, i din kropp, en stund. Kroppen hjälper oss att inse att vi är fysiskt begränsade. Den kan hjälpa oss att förstå att vi inte kan vara överallt samtidigt.
Vi mår bra av att någon gång under dagen landa i våra kroppar och begrunda deras möjligheter och begränsningar. En sådan här kroppsscanning är ett sätt, yoga ett annat, varmbad eller bastu ett tredje. Du kan göra andningsövningar eller meditera, inomhus eller utomhus. Massage och beröring är också en hjälp till närvarande. Du kommer säkert på fler goda exempel. Det de har gemensamt är att de är bra för oss när vi använder oss av dem. Att läsa om dem, prata om eller gå och tänka på att göra dem hjälper oss inte. De fungerar först när vi gör dem.
Ge dig tid att göra det du mår bra av. Gör något litet mer av det! Promenera, vila, bada, dansa, pausa, reflektera ….
Vi mår inte bra av för högt tempo. Vi mår inte bra av för lågt tempo. Vi behöver stunder av aktivitet. Vi behöver stunder av vila. Vi mår inte bra av för mycket osäkerhet och det har vi fått en väldigt stor dos av det senaste halvåret.
Ofta går vi balansgång vilket kräver energi och fokus. Ibland medför det tunnelseende. Vi behöver spänna rätt muskler, får inte distraheras av annat och måste hela tiden hålla blicken fästad långt framför oss. Jonna Bornemark har inspirerat mig att inte tänka och leva så mycket i balansgång utan snarare att bygga valv.
Jonna Bornemark spänner en båge mellan tro och vetande och låter allt däremellan vara intressant. Över den spänner hon på samma sätt en båge mellan förnuft och känsla. Både och istället för antingen eller. Tillsammans blir de ett valv av mänsklig visdom. Tänk dig att du själv, på liknande sätt, spänner en båge mellan glädje och sorg och en annan båge mellan till exempel aktivitet och vila. Du lägger bågarna i kors och får ett valv som rymmer oändligt många kombinationer av känslor i samband med olika aktiviteter med olika intensitet. Våga vara i och utforska de olika varianterna. Om vi fortsätter att bygga sådana här valv intill varandra kommer vi så småningom märka att vi står i ett katedralsbygge med luft och rymd. Där vill jag gärna vara …. för närvarande ….